Det är lätt att hamna i skuld, betydligt svårare är att bli fri igen. Att sitta fast i skuldfällan är många gånger ekonomiskt, socialt och psykologiskt påfrestande.
Höga räntor och omfattande återbetalningskrav kan sänka vilken ekonomi som helst. Vilket i sin tur leder till begränsade möjligheter i vardagen och i livet i stort. Flera studier har även kunnat påvisas samband mellan ohälsa och skuldsättning. Faktum är att psykisk ohälsa, depressioner och missbruk många gånger påverkar ekonomin negativt, samtidigt som överskuldsättning i sin tur har en negativ påverkar på psyket. Sms- och Snabblånen har troligtvis än större negativ effekt på välmåendet då en korta löptiden ger upphov till
extra stress.
I motsats till den beskrivning som media ibland förmedlar genom koncept som Lyxfällan är det oftast inte en grandios livsstil som leder till att skulderna växer. Ofta sätter lånekarusellen igång i samband med livskriser, skilsmässa, sjukdom eller
företagskonkurs.
Skuldfällan.se är sidan för dig som hamnat snett i livet och dragit på dig skulder genom lån, kreditkort eller obetalda räkningar. Men vi vänder oss också till den som ännu inte har problem med hushållsekonomin men upplever dig vara på glid. Vi vill även ge den
som skall söka sitt första lån en bild av vilka risker man tar genom att låna pengar.
Hushållens skuldfälla
Sedan mitten av 1990-talet har hushållens skulder i förhållande till den disponibla inkomsten ökat i en obruten kedja. Idag är det svenska folket ett av de mest skuldsatt i världen. Under 2000-talet har emellertid även hushållens finansiella tillgångar ökat i
ungefär samma takt.
Anledningar till att lånen blivit både vanligare och större, tros vara de låga räntorna, avregleringen av finansmarknaden, introduktionen av nya konsumtionskrediter och det statligt subventionerade ränteavdraget.
Framförallt är det nog ändå det låga ränteläget som har störst påverkan på långivningen. Under 80-talet använde det genomsnittliga hushållet omkring 10% av de disponibla inkomsterna till att betala ränteutgifter. Under 2000-talet har hushållen endast behövt lägga 2-6% av de disponibla inkomsterna på att betala räntekostnader. Att dagens hushåll inte tvingas lägga lika mycket pengar på sina lån är en direkt effekt av låga räntor kombinerat med förmånliga ränteavdrag.
Just nu diskuterar politiker, ekonomer och andra experter möjliga vägar för att försöka bromsa in utvecklingen. Amorteringskrav och slopat ränteavdrag är två konkreta förslag som framförts i den offentliga debatten.
Skuldsatta unga vuxna
Ett stort nutids- och framtidsproblem är de många unga människor som drar på sig skulder. Individer inom denna grupp är mer benägna
att ta snabblån och hamna i skuldsättning och överkonsumtion är vanligare inom denna ålderskategori.
Idag finns uppskattningsvis 30 000 – 40 000 unga svenskar i åldrarna 18-25 år i Kronofogdens register. Länge har det främst varit män som inte mäktat med att betala för sig men under 2015 är det skuldsättningen bland unga kvinnor som ökar i snabbast takt.
Att dessa ungdomar snabbt lyckas frigöra sig från skuldfällan är viktigt för både dem själv och för samhället i stort. Här kan tidigt stöd och ekonomisk rådgivning vara av avgörande betydelse för att individen inte skall cementeras fast i kronfogdens register. Viktigt är även att hitta och identifiera eventuell underliggande problematik för att åstadkomma en långsiktig och hållbar förändring.
Över 100 000 har evighetslång skulder
SVT rapporterade i början av 2015 om hur fler än 100 000 svenskar är så kallade ”evighetsgäldenärer” dvs. sannolikt kommer vara skuldsatta resten av livet om inte skulderna efterskänks. Denna grupp tvingas leva på existens minimum resterande delen av en eventuell inkomst går till skuldåterbetalning och i dessa fall räcker pengarna endast till att betala på räntan.